Stackars min lilla älsklingsmami :( Tidigare idag ringde hon mig och sa att hon hade ont i magen och frågade om jag kunde gå på apoteket åt henne. Jag förklarade att jag var långt ifrån hemma, hos en kompis och att det skulle ta lite tid. Då sa hon, snäll som hon är att det inte var sån panik utan att hon kunde fixa det själv. Några timmar senare ringer jag upp min mamma men telefonen är avstängd. Jag blev lite orolig då eftersom hon tidigare sagt att hon hade ont och nu inte svarade. Ringer då pappa som också har sin telefon avstängd och det händer ALDRIG. Så ringer min syster som berättar att dom åkt till akuten. Fan vad orolig jag blev. Mamma är nämligen inte den personen som klagar i första taget så då måste det vara något allvarligt tänkte jag.

Åkte direkt till akuten med min lillebror för att möta upp pappa som satt och höll mamma i handen :( Usch man blir så ledsen när sånt händer.
Nu ringde pappa och berättade att det "bara" var magkatarr. Det är väl inte så bara och bara men med tanke på att jag hade målat upp de värsta så var det faktiskt ganska lugnande att höra. Mamma kommer iaf hem snart då hon snabbt hade svarat på medicinen hon fått.

Nu ska jag äta middag som lillebror lagat :)

Gaaah, vad jag är less på människor som ljuger och hittar på saker. Hur kan man vara så osäker på sig själv att man bara måste dra lögn på lögn på lögn? Tröttnar man inte? Får man inte dåligt samvete? Eller har dessa människor inget samvete över huvud taget? Ja, man undrar ju ibland. Fyfan säger jag bara !

Har bestämt mig för att lägga bloggen på is ett tag framöver. Orkar helt enkelt inte blogga längre, känner ingen som helst motivaton till det. Händer ändå inget speciellt roligt i mitt liv just nu så finns inget intressant att skriva om. Det enda jag gör i princip är åh jobba och sova. Har slutat åtta hela denna vecka och kommit hem runt halv nio. Kul att sätta på datorn och skriva något inte så fullt meningsfullt då, NEJ inte riktitg. Sååå be patient my friends, jag skriver så fort något roligt kommer händer.

Jag funderar på att ta upp träningen igen. Förra gången jag slutade röka (som jag har gjort nu, varit rökfri i fyra dagar YES)
så började jag träna och det gick jättebra. Trögt i början men det gick bättre och bättre och jag tränade drygt fyra till fem dagar i veckan. Jag ökade och mådde så jävla bra, så varför slutade jag? Jo, jag fick fast anställning på mitt nuvarande jobb (Elgiganten) och tiderna krockade totalt med min träning. För när jag tränade som mest var då jag var arbetslös så då kunde jag träna när jag ville, jobbar jag så går ju inte det såklart.
Jag har hela tiden sagt att jag kan inte träna på grund av mitt jobb och dess tider, så tillslut la jag av helt. Men egentligen, det är ju bara att ge sig fan på att det ska gå. På måndagar till exempel är jag antingen ledig eller slutar ett, då kan jag ju träna. Och varannan vecka är jag ledig på torsdagar och fredagar, då kan jag också träna. Sen så går det faktiskt att träna de dagar jag börjar halv ett och jobbar till stängning. Det är bara att gå upp runt 9-tiden som jag gör när jag börjar halv elva, äta frukost och se till att vara på gymmet till senast halv elva, så kan jag träna till halv tolv och göra mig i ordning och sedan åka direkt till jobbet. Förut var det så jobbigt eftersom jag inte hade bil. Men nu har jag ju faktiskt bil och träningen är på vägen. Så på onsdag när jag börjar halv ett ska jag åka och träna på morgonen och likaså fredag för då börjar jag också halv ett, sen tänkte jag ta ett träningspass på söndag, då blir det tre gånger denna vecka. Hade ju kunnat tränat idag också om jag hade kommit på det hära, så detta betyder alltså att jag visst kan träna fyra dagar i veckan OCH sköta mitt jobb :) Så nu ska jag iaf försöka. Återkommer om detta om drygt två veckor och berättar hur det har gått. Det bästa med det här är ju också att jag har kvar mitt årskort på gymmet så behöver inte köpa något nytt heller :)

Fan vad irriterad jag blir. Fast jag får väl egentligen skylla mig själv. Det var ju väntat. Jag kommer nämligen ha räkningar på drygt 10 000 denna månad. Anledningen till det är för att jag fick räkningen på min försäkring denna månad som är för ett halvår, så den är på närmare 4000 och så mobilen på 800, a-kassan och så väntar jag på att amorteringarna på bilen ska komma, vilket alltid dröjer i början och det innebär att det kommer vara dubbla räkningar. Sen tillkommer ju alltid massa småtjaffs som ska betalas. Toppen på moset så fyller mamma år, syster, Jennie 20 och älskling 20. Har iof där gjort det lite lättare för mig då jag visste att det här skulle hända. Därför köpte jag systers present förra månaden och älsklingen fyller som tur är den 25:e och lönen kommer denna månad den 24:e (då den 25:e är en lördag), så hans present kommer på nästa lön. Så kommer nog undan med 800 i presentkostad på denna lön. Känns ändå tungt att behöva leva på drygt en tusenlapp och inte kunna lägga undan pengar. Som tur är också att jag har 4000 undansparade från förra månaden som kommer kunna täcka försäkringsräkningen.
Så nu när jag tänker efter och har fått skriva av mig lite så kommer jag nog undan ganska milt ändå. Hoppas bonusen denna månad blir bra också. Men det blir den väl säkert inte bara därför :( Den absolut största nackdelen med detta är att jag inte kommer kunna köpa ny vinterjacka som jag hade tänkt, OCH jag kommer inte kunna spara några pengar som jag vill. DÄREMOT så är den en stor fördel också att ta smällen nu, för sen slipper jag betala försäkring i ett halvår, alla födelsedagar för i år är avklarade och jag kan därför spara ÄNNU mer hedanefter.
Har bestämt mig för att verkligen ta tag i mitt förhållande till pengar och bara köpa det som är nödvändigt. Inget trams (vilket det såklart kommer bli lite av men det går inte komma undan), betala mina räkningar och sen batala så mycket jag bara kan på bilen så den är avbetald snart.

Nu jävlar. Måste faktiskt känna att hur tungt det än kommer vara denna månad så känns det faktiskt bra. Nu hänger allt på hur min lön blir. Håll tummarna för mig tack, det kommer behövas.

Igår kväll var jag, mamma och lillebror och handlade duschvägg till badrummet och massor med mat. Jag älskar när vi har storhandlat mat. Då finns det alltid något gott att gnaga på när man är sugen :) Vi satt och fikade i säkert en och en halv timme och snackade skit. Sen gick jag och la mig efter ett enormt långt blogginlägg. Drömde en sån hemsk dröm i  natt. Helt sjuk var den också.
Jag och älskling tillsammans med flera hundra andra grabbar (jag var enda tjejen) blev tagen till ett nutida modernt koncentrationsläger där vi torterades grymt. Jag kände ena vakten där också och bönade och bad om att dom kunde få gruppvåldta mig om dom skonade mitt och Andreas liv. Det gick dom med på och våldtog mig brutalt. När det var klart och jag var helt förstörd psykiskt och fysiskt gick jag till min stora kärlek för att berätta nyheten om att vi nu skulle bli släppta ut i friheten. Så blev det däremot inte. När jag berättat hur jag hade offrat min kropp för hans liv så äcklades han av mig. Han ville inte veta av mig och tog därför livet av sig. Helt plötsligt är vi i en skog och då kommer typ 4-5 jättar med orange hår springade och jagade oss. Vi hade oranga hattar på oss så jag skrek åt alla samtidigt som vi sprang för våra liv att vi skulle fimpa hattarna så dom ser oss mindre. Det gjorde vi och helt plötsligt kom vi ner till en strand vid havet. Där var det så mycket storm så det gick knappt att ta sig fram. Min familj stog där nere tillsammans med tusentals människor. Alla var livrädda för jättarna. Stranden var också fylld med minibåtar så det var bara att ta en och bege sig ut i stormen på havet. Mamma och pappa kramamde om mig och vi sa att vi ses i himlen. Det gjorde vi också för båten jag kom med på välte och jag blev uppäten av en haj. Sen vaknade jag.

Haha den är ganska komisk men våldtäckten och att Andreas tog livet av sig var jättehemskt och även när jag sa farväl till min familj, jag menar vi alla visste att vi skulle dö. Det var bara att välja, bli uppätna av de oranga jättarna eller åka ut till stormen som svalde de flesta båtarna. Själv blev jag svald av en haj. Haha..

När man drömmer sånt här så vaknar man och tänker, vafan är det för fel på mig? Varför drömmer jag sånt här? Helt sjukt..
Hur som helst så nu ska jag göra mig i ordning, åka och äta lunch med mamma och sedan gå på eftermiddagsbion med Jennie. Vi ska se Mamma Mia tillsmmans. Har längtat efter att se den filmen och har tjatat på Andreas men han totalvägrade. Likaså Stefan, Jennies snubbe. Så nu ser vi den tillsammans istället :)

Dags för att torka håret :) Återkommer med betyg om filmen !

Jag har sedan flera år tillbaka haft såna stora problem att hanskas med pengar. Jag vet inte pengars värde och jag slösar dom vind för våg på allt som faller mig in. Dyra väskor hit och mängder med skor. För att inte tala om smink i mängdexponering och kläder ännu värre. Hur mycket jag än vill spara så är jag där och tullar på sparkontot igen. När jag var jätteliten sparde jag pengar hela tiden. Jag minns när jag sparde min veckopeng i några månader för att sedan kunna köpa ett gosedjur likastort som mig själv. Ni vet ju själva hur snordyrt det är med gosedjur. Tänk då en liten knodd som sparade sina 50 kronor i veckan eller vad jag nu kan ha fått i den tidiga åldern. Men jag sparade och sparade för att jag hade sett den där stora enorma kaninen i skyltfönstret på leksaksaffären. Jag bestämde mig redan då, den ska jag ha så det är bara att spara. Jättebra av mina föräldrar också tycker jag som inte bara gav mig det jag pekade på (även om jag är väldigt bortskämd) så lärde jag mig att spara. Jag sparde ihop pengar till min första stereo också! Det tog tid men ville jag ha den så var det bara att spara. Och jag minns så väl sista veckan när jag hade fått min veckopeng, jag räknade pengarna och YES nu var det tillräckligt för att kunna köpa de jag suktat efter. Men vad hände sen? Vad gick snett?
Nu går det bara inte. Jag skulle utan tvekan kunna spara iaf 8000 i månaden för att betala av bilen och sen bara spara som en idiot för att kunna flytta hemifrån. Vafan jag betalar inte ens hemma. Så... vart tar pengarna ivägen egentligen? Helt sjukt det där. Alla säger åt mig att jag slösar och jag är väldigt medveten om det själv men gör inget åt det. Det är som en drog, ett beroende att shoppa så tusenlapparna flyger när den 25:e kommer. Usch usch det är fan hemskt.
Mamma säger att jag liknar dom i lyxfällan. Är det så att jag kanske inte är riktigt redo att flytta hemifrån med min syn på pengarnas värde? Kanske borde jag ta mig i kragen rejält, köpa något VIKTIGT någon månad och sen ge fan it. Jag menar det är inte direkt som om att det är synd om mig. Jag badar i både kläder, skor och väskor. Så det är inte direkt som om att jag är i behov av något. Jag minns inte ens när jag sist köpte något som jag verkligen behöver. Eller jo, min bil faktiskt. Det kan jag hur mycket jag än vill inte ångra för den använder jag varje dag och klarar mig inte utan den.
Nu månaden som kommer ska jag föra över 6000 till min mammas konto för att spara så jag bara inte kan tulla på sparpengarna för hon kommer aldrig någonsin ge mig dom. Och då är det som om att dom inte finns, så då bara MÅSTE jag leva sparsamt, hur mycket det än svider. Som pappa brukar säga till mig: Gumman, du är Paris Hilton utan pengar. Och det är så sant. Jag lever så gärna i glam och glamor fastän jag egentligen inte har råd.
Nästa månad ska jag iaf köpa något som jag behöver, en ny vinterjacka. Har satt min limit på 4000 där, det får räcka. Egentligen, så om jag ska vara ärlig så behöver jag inte en vinterjacka heller, jag har min Peak som jag älskar, men mitt problem är att jag tröttnar så lätt. Detta år måste jag faktisk säga att jag faktiskt bara har köpt två jackor hittills och nu kommer då min tredje snart. Det är väl iaf bra?
Nu får det vara nog. Månaden som kommer fyller mamma, syster, Jennie och älskling år + vinterjacka så då blir det svårt att spara men sen jävlar ska jag sätta igång. NU RÄCKER DET !!!

Skriv gärna en kommentar, är du duktig på att hanskas med pengar? Några knep eller är du helt enkelt inte en shoppoholic?

Kan ju berätta om sisådär två tre månader hur det har gått....

Nu är skrollan ren och bajset är borta. Så ni äckliga fåglar där ute som ens tänker tanken på att bajsa på skrollan igen, ja think again !

Idag är det torsdag, en sådan som jag är ledig på också då jag jobbar helg denna vecka. Detta innbebär att jag är ledig idag och i morgon.
Vaknade i morse, tog det lugnt, gjorde mig i ordning, åkte och hämtade upp pizza och begav mig till Jennie för att luncha med henne framför våra bästa år. Ja jag vet, varför kollar du på den skiten? Jo det är skit, bokstavligen. Men när man har tittat så länge så blir man så nyfiken på vad som händer osv. Typ ett beroende...
Vi åt iaf pizza vilket inte är så nyttigt direkt. Men eftersom jag och min bejbi lunchar minst en gång i veckan så äter vi alltid sallad till lunch så ibland måste man få festa till det lite. Efter det åkte vi till ungdomsmottagningen för att jag skulle kolla en grej. Allt var okej och jag kan nu pusta ut och sluta oroa mig. Så skönt :) Jag hatar att oroa mig för saker, det gör att det tillslut är det enda man går och tänker på, man blir som besatt av tanken. Usch usch...
Så nu sitter jag här på biltvätten, för det är nämligen så att någon har bajsat på min Skrollan :( Ja jag vet att det är en bil, men det är inte vilken bil som helst liksom, det är ju SKROLLAN, The one and only ! Haha. Så nu måste hon bli ren.

I måndags tror jag det var låg jag och pratade med Linda på skype i sisådär en och en halv timme. Normalt sett så går jag inte direkt runt på dagarna och beklagar mig över hur mycket jag saknar henne. Men när vi efter den där en och en halv timmens babbel la på så kände jag verkligen en sååån stor saknad.. Och jag måste erkänna att jag faktiskt fällde en tår eller två efteråt.
Det var som en tomhet när du åkte gumman och det finns ingen som kan fylla den tomheten, tro mig. När man från att i flera års tid varit så tighta att man har träffats varje dag, eller pratat i telefon minst en gång om dagen (eller sms) till att inte få träffas på ett år, så blir det tomt. Så är det bara. Och när du sa gumman att du kanske stannar för att plugga när ditt aupair år tagit slut så kändes det nästan som mitt hjärta stannade. Ärligt talat så vet jag inte vad jag ska ta mig till om du inte kommer hem igen. Det är fruktansvärt tomt. Hela tiden tänker jag att aah det där brukade jag och Linda göra. Allting som vi delade ihop är borta :( Menmen hoppas du saknar mig och tänker tillbaka på hur roligt vi har haft det och tar ditt förnuft i fånga och kommer hem till mig när ditt år är slut. Tänk på alla lååånga promenader vi har tagit då vi har gått och diskuterat i tiiiimmar om saker och ting. Finns ingen annan människa jag kan göra det med på samma sätt. Känns som om att jag kommer explodera snart om jag inte får prata snart.

Aja nu ska jag inte bli alltför sentimental. Men hallå, jag har faktiskt förlorat en bästa vän här så ha lite överseende.
Nu ska jag snabba på hära så skrollan får bort bajset så jag kan åka hem.

Se ya ;)

...så måste ju egoisten i egen hög person få vara med på bild. Eftersom alla har fått ett varsitt inlägg riktat till sig själva för att ta i en smula så tycker jag att det är på plats att bloggaren själv ska få vara med på en sida, nämligen my self, såklart !

I söndags var jag och älskling på bio. Vi såg den nya filmen med Vin Diesel, mm sån snygging =P.. Den heter iaf Babylon A.D och handlar om just Vin som ska eskortera en tjej illegalt till USA och så får man följa deras resa. En extremt bra film. Rekomenderas starkt från min och älsklings sida. Den hade ALLT. Spänning, action, romans och kärlek, komedi och så massa tårar från min sida. Ah säger bara det, SE DEN.
Betyg:
MMMM+

Precis innan bion så knäppte jag ett par kort på min älskling, och de endast på grund av att han är så jävla snygg. Och jag är så stolt över honom. Dels över han som person och dels för att han är MIN !! Mm riktig goding de dära. Slänger upp två heta bilder så får ni se på min käre hunk i egen hög person !
Älskar dig hjärtat.

Som de festa vet så väntar en av mina älsklingstjejer barn vilket ska bli såå roligt :)  Att verkligen få följa ett barns uppväxt på så nära håll är inte varje dag man får vara med om. Den 18:e (om jag minns rätt?) ska dom iaf på ultraljud och kolla könet och sånt dära. Är så spännande åh få veta vad det blir. Kommer inte kunna hålla mig från att shoppa och beställa en massa bejbikläder :) Så du vet gums... Haha.. Här kommer iaf bilder på hennes mage som är tagen den 29:e augusti, hon är där i fjärde månaden. Tror hon är i 16:e veckan på dessa bilder :)

Ligger lite efter med bloggandet vilket till största del beror på att jag har jobbat och heller inte orkat skriva måste jag erkänna. Hur som helst så var det dop förrförra söndagen för lilla Jackson, Andreas systers barn. Han är så bedårande :)
Dopet var jättefint och Jackson var jätteduktig förutom när orieln (stavas?) spelade. Då blev han rädd och började gråta. Haha skrutten då !

Andreas far blev utsedd till gudfar åt Jackson och lovade att han skulle föra vidare Jackson den heliga läran om Jesus och Gud eller nått i den stilen. Haha yeah right =P

Som ni ser på de två sista bilderna så var Jackson inte ett så stort fan av den spelande orieln. Ja det syns ju ganska tydligt vad han tyckte om den och hans protest hördes väl i hela kyrkan. Haha... Lite bilder från dopet iaf.



Är han inte söt?

Nu var det nog bra länge sen jag skrev. Ber om ursäkt om det men måste säga att det är för att det inte har hänt ett smack, typ. Iaf inget intressant. Kan berätta lite kortfattat iaf :)
I måndags var jag ju hos min frisör och blev snygg som jag skrev i det tidigare inlägget. I tisdags jobbade jag, likaså i onsdags och igår.  Gårdagen är väl den som urskiljer sig lite. Anledningen till det är för att jag och mina kollegor på vitt var bjudna på kurs i Solna hos Miele. Så igår var det min och Andrés tur och restens idag.
Vi startade tidigt (kl 8) och skulle vara där klockan nio. Piece of cake tyckte jag. Ah jo tjena, satt i köer i en timme när vi tillslut (efter lite felkörningar också) så kom vi fram sisådär en kvart försendade. Men som tur var så hade Dan (våran kontaktperson på Miele) också suttit i köer så han var ännu mer sen.
Vi höll iaf på där och snackade ett par timmar och sen bjöd dom oss på lunch. Blev pannkakor med sylt och grädde för min del. Gotti :)
Sen bar det hemåt och det var inte det lättaste med mitt minne.. Är verkligen en guldfisk när det gäller att hitta. Så körde så fel det bara går att bli men efter mycket om och men så kom vi iaf tillbaka till jobbet. Sen var det bara att jobba till kl 6 och sen bar det hemåt :)

Nu är min älskling sjuk, tycker så synd om honom :( Ni vet ju hur ynkliga karlar blir när dom är sjuka. Ojojoj :(

Nu ska jag göra mig färdig för jobbet och ikväll blir det förmodligen utgång.

I helgen har jag jobbat. Jag måste faktiskt erkänna att jag tycker väldigt mycket om att arbeta helger. Dels för att jag då endast jobbar måndag (till 13:00), tisdag och onsdag, sen ledig torsdag fredag. Och helgerna är det ju så få timmar med dubbelt betalt så det kan inte bli bättre. Fast självklart är det jätteskönt att få vara ledig på helgen också :)
Hur som helst så jobbade jag denna vilket innebar en ganska lugn helg för min del. Tog det lugnt med älskling med film på fredagkvällen och lördagkvällen var en utgång planerad. Jennie var tvungen att inventera så hon kunde inte följa med och Marie bangade. Hon är en riktig bäänger =P Haha...
Så det blev jag, Anne och Jenny med Y! Och trevligt var ju det. Så pass trevligt att vi blev kvar till runt halv tolv tror jag klockan hann bli. Det resulterade dessvärre i att jag bestämde mig för att inte följa med ut. Vi skulle inte varit i stan fören vid ett och det kändes så onödigt eftersom det var jobb på söndagen. Men det var iaf jättetrevligt hemma hos Jenny. Det måste vi göra om tjejer :)

Idag är jag ledig från jobbte. Skönt :) Så har varit hos Annika (min frisör) från 10:00-13:00. Det blev klippning och slingning av mitt fina svall :) Blev jättenöjd. Hon plattade även mitt hår efteråt. Allt detta för ett pris av 780 spänn! Jävligt billigt måste jag säga för en sån skicklig frisör. I just love her. Blev även bjuden till hennes ljusparty den 19:e september. Ska bli trevligt :)

Nu har mamma tvättat skrollan så hon skiner igen :)